En så här fin recension från bibliotekstjänst blir man ju klart stolt över!
Lättläst kapitelbok
En dag i stallet är den tredje boken om Vera och Buster. En lättläst bok om 9-åriga Vera som nyligen har flyttat och på det nya stället visar det sig att hon bor nära en gård där det finns hästar. En av de här hästarna är russet Buster, som är den finaste Vera kan tänka sig. Serien berättar om vardagliga saker som kan hända i ett liv med hästar. En dag i stallet förmedlar en typisk stalldag när det regnar och ingen har lust att rida, men hur dagen bara flyter på ändå utan att något egentligen händer. Det är trevligt och trovärdigt att livet med hästar berättas utan fokus på ridningen. Den mesta tiden med häst tillbringar man ju faktiskt inte i sadeln. Sara Julin Ingelmarks mangaliknande, uttrycksfulla bilder fyller uppslagen och Anna Sellbergs text alternerar mellan berättande text och pratbubblor. Det finns små faktatips invävda i texten som förmedlas genom dialogen, vilket är ett sympatiskt grepp. Texten är lättläst med föredömligt korta meningar. Pratbubble-dialogen ger liv och dynamik åt texten och då de även textats med versaler kan även den alldeles färska läsaren hänga med.
Helhetsbetyg: 3. Annakarin Lindberg
Upptäckte också att boken ifråga är populärast samt ”Tillfälligt slut” hos Bokus. Också det är lite kul – även om jag inte vet i fall det beror på att den verkligen är slutsåld, eller att den bara är restad hos Förlagssystem, eller något i den stilen.
Har just lyssnat på Kerstin Ekmans ”Händelser vid vatten” och inser att skriva, det kan jag inte alls, om man jämför … Men man ska nog faktiskt inte jämföra sig med de allra allra bästa, utan använda dem som inspiration och läsa (eller lyssna) för den rena njutningens skull.
Faktum är att jag minns att vi hade hennes böcker hemma när jag var liten. Började läsa en av dem och blev helt fast. Nu så här långt efteråt minns jag inte vilken av böckerna det var, troligen Springkällan eller Häxringarna. Minns bara att själva språket, berättelsen, bilderna gav en sådan otroligt stark ”aha-upplevelse” att jag fortfarande kommer ihåg det, trots att det måste vara närmare fyrtio år sedan.
Efter Kerstin Ekman fortsatte jag till John Steinbeck och ytterligare en gammal bekant: ”Det stora kalaset” (Cannery Row på originalspråket). Och vilken underbar rövarhistoria han berättar!
Macks ständigt lika eleganta lösningar på alla problem, får mig på så himla gott humör. Och personskildringarna … Några få ord, och man förstår precis! Den sluge och snåle affärsmannen Le Chong, som inte kan hjälpa att han ändå lyder under sitt goda hjärta. Doktorn, enstöringen med sina grodor och gregorianska sånger. Hazel, som är expert på att ställa frågor, frågor som gör att ett samtal aldrig avstannar …
Att sedan kvinnoporträtten, precis som i ”Resa med Charley” (som ju Steinbeck skrev många år senare) är i princip totalt frånvarande – det får man skylla på att det var andra tider då, i depressionens USA i slutet av 1930-talet.
Första upplagan av ”Cannery Row” kom redan 1945, för 71 år sedan – och en sak är säker: det är inte många böcker som åldrats med ett sådant behag som denna!
Här är en länk till en blogg som heter Travel Dreamscapes. Där kan man se bilder och läsa om verklighetens Cannery Row i Monterey. Här finns också mer för den som vill veta mer om de verkliga personer som lever vidare för alltid genom John Steinbecks fantastiska bok => Cannery Row
/A