Notice: Function _load_textdomain_just_in_time was called incorrectly. Translation loading for the cookie-law-info domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /www/webvol17/pt/g6xz5lcl9y4d51l/blogg.annasellberg.se/public_html/wp-includes/functions.php on line 6114
januari 2022 – Mitt liv på tangentbordet – Anna Sellberg

Hej då, lilla enskilda firma!

Ja, nu är Alfa Reportage avregistrerad och kvar finns bara Guldfuxen förlag AB.
Sista bokslutet är klart och efter 35 år blev det typ plus minus noll.
Gick in i livet som företagare med noll kronor på kontot och en Amstrad PCV 8256 som nyinköpt inventarie, hösten 1987. Går ut med 3000 kronor på kontot och en urgammal digitalkamera som enda tillgång.

Å andra sidan har jag hunnit med en hel del på vägen – som tjugofem böcker (tre skrevs innan företaget startade, så totalt är det 28), artiklar om allt från hästar till landstingspolitik och äldrevård, översättningar, seriemanus, webbsidor, fotografier, korsord – med mera.
Även yrkestitlarna har växlat: frilansjournalist, redaktör, kommunikatör, författare, översättare, redigerare, webbmaster, fotograf, förläggare, styrelseledamot …
Utanför jobbet har det blivit två finfina (nu vuxna och utflugna) barn, två bröllop, en skilsmässa, vänner, nätromanser, fester, GTs och Dooleys, och så massor av hästar, hundar, katter, tamråttor, marsvin och ett antal skrotbilar …

Livet helt enkelt!

Men nu ska jag röja kontoret så det blir ordning och reda, och sedan ska jag köpa en fin fåtölj och en fotpall.
Funderar på den rosa här nedanför – Queen of love – eftersom den totalt har fångat mitt hjärta! Men förmodligen (tyvärr?) är jag väl så klok (oklok?) att jag köper något skönare än en plastfåtölj i rokoko-stil från Italien!

/A

Sista rycket …

… med ETT TVÅ … DÖD! – dags att skriva texten till Storytel. Min förläggare kom med ett förslag, och jag har gått och fnulat på ett, så nu ska jag maka ihop dessa två till ett och se om det kan fungera.

I övrigt är det otroligt skönt att vara klar med de fem deckarna om Wendela Vide. Känns som att bli utsläppt på sommarlov! Tjohoo!

När jag började skriva deckare var det inte ett infall. Nej, jag hade faktiskt gått och tänkt på det i ett antal år, och skrivit till och från på manuset rätt länge.
Till min stora glädje fick jag chansen att ge ut EN DÖD MAN som ljudbok hos Lind & Co 2018, och sedan har jag fortsatt, peppad av alla fina recensioner från läsare – och krav från goda vänner som krävt att få veta hur det går.
Men att hålla igång en bokserie är ett jobb som tar väldigt mycket tid och kraft. Man hamnar också i att det är svårt att skriva annat, för det finns alltid ett manus som måste bli klart först.
Men nu är det färdigt – och jag kan äntligen ta itu med en massa halvfärdiga saker och idéer som ligger på hårddisken. Ska också jobba som kommunikatör åt SKKs och Agrias forskningsfond, och det ska bli jättekul!
Om det blir några fler böcker, beror på hur den sista boken går. Det är väldigt hård konkurrens i deckarbranschen och lätt att hamna i bakvattnet.
Men jag ska väl inte stänga dörren helt. Man vet aldrig vad som dyker upp bakom nästa krök!

I övrigt har Storytel släppt nomineringarna till årets ljudbok, och jag är JÄTTEGLAD för att min goda vän Ulrika Fåhraeus bok, som hon skrivit tillsammans  med Anna Bohlin finns med! Den är heter HÄNDELSERNA PÅ HÄSTGÅRDEN, är utgiven av Forum, och finns också som både e-bok och pappersbok.
Boken är en jätteviktig berättelse om hur lätt man som ung tjej kan dras in i en sjuk relation, när en äldre, manipulativ man, får chansen att slå klorna i en. Rösta här!

OBS! Blanda inte ihop Ulrikas och Annas bok med Sophie Jahns bok ”Pappas flicka på hästgården”.
Det är visserligen samma gubbe, samma gård och samma vidriga liv – men den boken är dotterns version. Sophie Jahn har berättat sin historia för Marie-Anne Knutas, och boken är utgiven av Storytel, strax efter den första boken släppts.
Det märks att man från Storytels sida hade en plan att rida på den första bokens popularitet – nästan samma titel, nästan samma omslag – och självklart är den nominerad till Storytels egen tävling.
Jag tycker synd om Sofie Jahn och Marie-Anne Knutas som oförskyllt hamnade i detta. Är inte Sophies berättelse värd mer än att man måste hånka på en annan bok, för att försöka ge den luft under vingarna? Trist inställning av förlaget att inte tro på historiens egen bärkraft.

Jag fick för övrigt en spännande bok med post i dag. Återkommer med mer info när jag har läst den.

/A

Is och snö, men Mackan äter av fjolårsgräset, och eftermiddagarna är långa och ljusa. Så skönt att det äntligen går mot vår igen!

 

 

 

 

Att sitta med det sista …

Det känns lite vemodigt att göra klart det här manuset faktiskt, och jag har skjutit på det till sista minuten.
Varför? Vet inte. Men jag gillar ju den lilla världen som finns i mitt och så många lyssnares huvud, men det är det dags att lämna den och gå vidare.

Just nu känner jag mig nämligen rätt färdig med själva författarjobbet.
Fjorton titlar på sju år*), varav tolv helt nya böcker, får väl sägas vara en rätt bra fart på produktionen. Dags att fylla på batterierna med annat!

Faktum är att jag har fått ett frilansknäck som kommunikatör till SKK och Agrias forskningsfond, och ska skriva om hund (och lite katt) forskning till Hundsport och deras webb. Ett drömjobb, minst sagt!
Fick verkligen smak för ämnet när Jenny och jag gjorde podden HOVAR TASSAR KLÖVAR KLOR, och har gått och fnulat på en fortsättning.
Att få berätta för alla läsare hur vi ska få våra husdjur att leva länge, friska och lyckliga – alltså det ska bli så skoj!
Sedan blir det pluggande också –  har kommit in på Historia A, på Uppsala universitet. Har längtat efter att få läsa klart kursen, så det ska bli jätteroligt. Började nämligen på distans för fyra år sedan, men jobbet och livet kom emellan, så jag tog bara 5 poäng. Nu är det dags att klämma några till. Nu har ju dygnet bara 24 timmar, så vi får se hur mycket jag hinner med av pluggandet. Jobbet går ju ändå alltid först.
Och så ska jag köra buss, för försörjningens skull – och för att det är roligt! Gillar mitt jobb, och har världens bästa arbetskamrater.

Nej nu är det dags att göra klart det sista. Jobba jobba! Ska vara klart till måndag morgon, så nu är det slut mitt och Wendelas långsamma farväl – tjohooooo!

/A

*)De två återutgivna böckerna är Mia på ridläger och Ovänner i stallet (tidigare Jennies drömhäst) båda hos Stabenfeldts, bokklubben Penny & friends. Sedan är det fem lättlästa böcker om Vera och Buster till Rabén & Sjögren, en ungdomsbok/hästbok till Stabenfeldts som heter Den ledsna ponnyn, fem deckare om Wendela Vide och en faktabok: Ridning, som kom ut i serien Sportskolan hos R&S. 

 

På bilden – finaste moppan Kitty. En stor personlighet och mycket speciell hund, som tyvärr är i hundhimlen nu.