En redig sk*tbok

Haha, ja den där boken av Eben Alexander var ju verkligen inte mycket att hänga i julgranen. Skriven i den där amerikanska stilen som är en korsning av Det Bästa, Bibeln och Dr Phil upphöjd till 10. Usch, den ska jag skicka vidare till närmaste loppis å det snaraste. Eller låta någon med öppen spis ha att tända med …

I övrigt är det en mycket tidig morgon, och lugnt och stilla. Jag vaknade och kunde inte ens somna om. Inte ens senaste (tämligen omständliga) deckaren om Ruth Galloway lyckades få mig att återvända till sömnriket.
Det är verkligen varierande standard på böckerna. Ett par har varit riktigt bra och gastkramande, andra är mer som en mycket lång och pratig veckotidningsnovell med myspysiga deckarinslag.
Jag tycker verkligen om uppläsaren Angela Kovacs, även om hon uttalar en del ord (som ”boule”) lite märkligt. Samtidigt måste man ju få ha sina små egenheter. Om allt vore likadant vore det oerhört trist, faktiskt.
Hoppas att de gör tv av böckerna framöver. Ruth Galloway skulle absolut kunna ta över efter Morden i Midsomer, som man ju ledsnat på typ hundra gånger om vid det här laget.

I övrigt är jag i valet och kvalet hur jag ska göra med mina gamla hästböcker. Ge ut dem själv på eget förlag, eller sälja dem när nu någon eventuellt vill köpa dem och ge ut dem?
Å ena sidan skulle det vara så himla roligt att göra allt jobbet själv, från början till slut. Å andra sidan: hade jag velat göra det, hade jag redan gjort det …
Det känns lite som att sälja sina barn. Samtidigt: om barnen får det bra, och man själv ändå inte är intresserad av att uppfostra dem, är det kanske inte så dumt ändå?
Och inkomsterna – de kan bli en grund för en pensionsförsäkring. Det brandgula kuvertet är nämligen inget man kan göra annat än skratta gott åt som frilans. Lika bra att inse att det gäller att ha pengar på kistbotten när det är dags för pensionen, om man nu inte vill leva på typ kokt potatis när man blir pensionär.

Ajöken!

/A