Den här boken, av Marguerite Henry, var en av mina favoritböcker som ung. Inte visste jag då att Rosalind funnits på riktigt, och att hon vann Hambletonian år 1936. Läs mer om henne här: Rosalind
Historien i boken utspelar sig på flera plan samtidigt. Dels är den en berättelse om Gibson, som drabbas av tuberkolos. Han hamnar på sanatorium, och för att hålla hans livsgnista uppe ger hans far honom en fölunge – Rosalind.
Genom boken får vi följa Gibsons tid på sanatoriet, Rosalinds uppväxt och liv som travhäst och dessutom historien om Rysdyk´s Hambletonian – den störste av dem alla, och stamfar till nästan alla nu levande travhästar.
En fascinerande bok alltså, trots att den för många ”bara” är en hästbok!
Häromsistens började jag leta efter ett ex i originalupplaga, och naturligtvis hittade jag den hos Antikvariat.net. Antikvariat Röde Orm i Göteborg skickade den omgående, och i dag kom paketet med ett exemplar av originalupplagan på engelska, med superfina illustrationer. Underbart! Nu får den stå med mina andra böcker om trav i bokhyllan, och bredvid Wahlströmsutgåvan av samma bok från 1970-talet någon gång.
Tänk att jag fortfarande kan bli så lycklig över en hästbok – härligt att den känslan aldrig tycks gå över!
I övrigt rullar det på mot hösten. Mackan är hemma igen efter två härliga månader ute på landet. Han fick skor i dag och i morgon är det dags för första turen i Hågadalen på ett bra tag.
Har mycket jobb att göra också. Ett stort pysselgrejsemojs hänger som ett Damoklessvärd över mitt arma huvud, och det är ju inte alltid vad man önskar sig mest här i världen. Men i morgon ska jag dra ett djupt andetag och försöka ta itu med det, en gång för alla.
Och på torsdag är det dags för en spännande dag: kursstart på Solvallas travskola, grundkurs 2 klockan 18. Tjohooooo! Se upp Stig H & co – här kommer en tant i sina bästa år rullande!
/A