Jag älskar böcker.
Lika bra att säga det på en gång.
Och jag har läst så länge jag kan minnas – allt från enkla barnböcker till tunga ryssar, högvis med deckare, djupsinniga romaner, plågsamma litterära försök, hästböcker, nobelpristagare, lyriker, ungdomsromaner från 1970-talet med fula ord. Och så har jag några meter med facklitteratur om att skriva, köra häst, rida, sköta bonsaiträd, känna igen humlor och ta fina bilder. Och så älskar jag ju serier, – både satirteckningar och rena skämtteckningar – för att inte tala om alla roliga svenska kvinnliga tecknare som skildrar vardagen med vass pennspets.
Just det – barnens alla böcker finns förstås också kvar. Allt från första boken om bokstäver – och framåt.
Problemet är bara att mina bokhyllor har börjat bågna. Böckerna står i dubbla rader, ljuvt och lett om vartannat. Förutom allt som är inköpt, stulet och fått i present, dyker också egna friex upp här och var, både gamla och nya, som Sara-böckerna på ungerska …
Bland detta ska jag nu rensa – och jag vill verkligen inte!
Absolut värst är de där böckerna som följt med genom decennier, men som jag ändå inte kommit igenom. En del av dem har faktiskt redan lämnat hemmet, men vad göra med Joseph Hellers ”Moment 22”?
Denna kultbok som alla har eller hade i bokhyllan – och som jag aldrig lyckats läsa klart. Jag förstår verkligen inte dess storhet, även om jag definitivt kan relatera till betydelsen av ”Moment 22”.
Kanske måste man vara man för att förstå den? Ingen aning. Han är helt enkelt inte min kopp te.
Näst värst är alla de där böckerna jag köpt på mig för att läsa ”nån gång när jag har tid”. Den som ändå hade en sommarstuga utan internetuppkoppling, där läsa böcker vore det enda som finns att göra, förutom bada, spana efter grävlingar, grilla halloumi och dricka GT i sommarkvällen. DÅ skulle jag kanske äntligen ta mig igenom alla mina böcker av Ian McEwan – för jag tyckte ju faktiskt väldigt mycket om ”Hetta”!
Sedan vet jag ju vilka böcker som självklart blir kvar – alla gamla B Wahlströms röda och gröna ryggar plus övriga hästböcker, diktsamlingarna, Kerstin Thorwall, Tove Janssons Muminböcker, John Irving, Anthony Burgess, Graham Greene, Jilly Cooper, Kerstin Ekman, Stig Dagerman, Richard Scarrys barnböcker och gänget med Sigge Stark- pocketböcker och så Charles Bukowski – självklart måste hans böcker vara kvar!
– och så bara några till.
Ett ganska stort gäng till.
Lika bra att ge upp på en gång.
/A