Vad fasiken – hade skrivit ett helt inlägg och det bara försvann. Nå, vad gör det när Eddie vann första loppet på V75 och jag lyckades pricka in honom! Det rensade bort en miljon system (!), så för en gångs skull kanske det kunde bli en krona eller två till övers på spelandet.
Jäklar, vad det är spännande, alltså … !!!
Nu över till ketchupeffekten. Den är trevlig, även om man ibland bara blir stående med gapande mun och fattar ingenting. Men hårt jobb ger nog ändå resultat till sist. Eller är det bara tur och en marknad som plötsligt behöver en sådan som jag? Hur som helst: dags att damma av engelskan och försöka hitta tillbaka till det där språket, som tycks ha försvunnit. Nya uppdragsgivare kräver nämligen nya tag i kunskapslådan.
Spännande och lite läskigt, men man måste våga testa sina gränser ibland. Eller för att citera Astrid Lindgren:
- ”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”
Har för övrigt skrivit klart den där novellen som jag gnällt om ett tag. Vet inte riktigt vad jag ska göra av den, men det spelar ingen roll. Att skriva den var det viktigaste. Det kan vara en tredjedels roman, det kan vara en novell som hamnar här i bloggen, eller så platsar den fint in i lådan med gamla manus här på mitt kontor. Håller på med en stor utrensning och hittar hur mycket gammal text som helst i pappersbunt efter pappersbunt. Det är hästböcker, synopsis, halvfärdiga idéer, dikter, dagböcker (som nu hamnar i en speciell låda), artiklar, seriemanus och så vidare.
Tänk att det är så himla svårt att låta bli att skriva!
Körde buss på heltid i två år – skrev ändå. Har inte sålt en hästbok på tio år – skriver hästböcker i alla fall. Har med jämna mellanrum tröttnat totalt och bestämt mig för att enbart satsa på korsorden och köra buss resten av tiden – men skriver vidare i alla fall.
Bästa drogen, helt enkelt!
Nu, fortsätta rensa och kasta och spara och sortera.
/A