I dag mejlade jag kommenderingen på bussbolaget och satte upp mig på en massa dagar framöver. Det kostar att ligga på topp, och med två hästar i familjen är det stora svarta slukhålet som hästeriet alltid innebär, större än någonsin!
Men det fick också äntligen proppen att lossna! Nu i kväll har jag äntligen tagit itu med ett manus som jag borde ha tuktat för länge sen. Hoppas att inte den som ska ha det har tröttnat på att vänta! 😉
Att Mackan och jag gav oss ut på en trivsam ridtur i mörkret, tillsammans med en stallkompis och hennes häst kan också ha bidragit till propplösningen.
Så vackert det var med de mörka blå nattmolnen, isen på ån som rinner genom dalen, den viskande vassen, Nåstens trädsiluett, den vita snön och alltsammans indirekt upplyst av stadens alla ljus, som speglar sig i molnen. Hästarna var pigga och glada, men vi skrittade bara, småpratandes om ditt och datt. Vi mötte också ett antal hattifnattar. OK Linné har nämligen träning på tisdagskvällarna, och orienterarna ser verkligen ut som hattifnattar där de irrar omkring i dalen med sina pannlampor, helt ostrukturerat.
I morgon är det dags att ta itu med travet igen. Spelar en liten rad på 100 kronor varje vecka – 50 kronor för mig och 50 kr för Kimpan.
Läser travbilagorna i kvällstidningen, surfar på travsidor, jämför tips och funderar hit och dit. Sedan spelar jag ändå lite som jag tycker och helst på udda hästar, inte på storfavoriterna. Vad är det för mening att peta in 7 rätt om man får 67 kronor, liksom? Jag gillar de där hästarna som ingen tror på! Dessutom så ska de helst ha vackra namn också, som kallblodstravaren Mitt Hjärtas Lilja.
I lördags spelade jag på Harpos häst Billy the Kid, bara för att jag älskade hans låt Moviestar när jag var typ 10 år. Den låg bland de sista i ranken överallt, och kom nog sist i mål också, men vad gör det? OM den hade vunnit hade det blivit en himla många pengar, minsann!
Kimpan, jag och stallchiefen spelar i ett lite större bolag också med tio andelar, och där fick vi sju rätt i lördags. Han som gör systemet är duktig, men det blev inga stora pengar just den här lördagen. Fast först trodde vi att det trillat in 20 000 lax, men så bra var det inte. Nå, man får vara nöjd med att man får tillbaka insatsen. Det är inte alltid det är så bra, ens.
Att jag överhuvudtaget börjat intressera mig för travet är faktiskt Mackans fel. Stuteri Hulte utanför Bergsjön, som han kommer ifrån, har fött upp massor av duktiga travhästar genom årens lopp. Hulte Magnus och Hulte Nova heter stallets stjärnor just nu, och dessa två spelar jag ju alltid på så klart.
Hulte Nova är Mackans lillasyster. De har samma mamma och farfar, men olika pappor. Nova är efter Järvsöviking (e: Järvsöfaks) och Mackan är ju efter Sundbo Kravall (e: Järvsöfaks). Hulte Magnus är väl typ nästkusin med Mackan, men de delade lösdrift i ungdomens dagar.
Så här ser Mackans duktiga lillasyster ut: https://www.haststam.se/horse/view/182606
Nej nu, dags att sova. Godnatt!
/A
Helt underbar bild på Sixten – alias Sigge – tagen av Mia i stallet!
