Äntligen kan man sitta på loftgången och jobba!
Det är helt underbart nu – varmt ute och den ligger i skugga på eftermiddagar och kvällar.
Tyvärr finns det störningsmoment: en ståtlig getingdrottning vill gärna vill hänga med mig och HR*-avdelningen när vi är där ute.
Jag tycker hon ska bygga sin byla någon annanstans, så hon slipper få den sabbad av typ Anticimex. Hon själv tycker att just vår loftgång verkar underbart bra, och dessutom så uppskattar hon tydligen mitt sällskap, eftersom hon gärna surrar omkring precis där jag sitter. Det är lite jobbigt, eftersom jag inte riktigt uppskattar hennes kontaktförsök, men samtidigt inte vill beröva henne livet.
Alla har ju sin plats på planeten, och getingar äter andra flygfän – som flugor och bromsar. Alltså får hon gärna leva, men jag blir väldigt glad om hon bygger sitt bo på ett lämpligare ställe.
*) Hund-Racka
I övrigt har det varit en vecka utan alltför mycket skrivande, men däremot en hel del tänkande. Kommer ju sådana perioder också, så det är bara att låta det vara så.
Otroligt många förlag som har boksläpp så här års, och nu i dagarna är det ju också ett år sedan EN DÖD MAN kom ut i pocket.
Ångrar inte att jag tryckte upp den, det var ett roligt projekt, men däremot borde jag ha avvaktat och sett vart pandemin skulle ta vägen först.
Men det är så dags att vara efterklok nu, liksom. 🙂
Jag borde läsa mer, men det är svårt när jag är mitt inne i ett manus. Det får bli en sommarsysselsättning, när Wendela Vide-5 är klar och jag har semester. Har just passerat mitten på manuset (ungefär) och det börjar bli dags att bestämma hur säcken ska knytas ihop. Få se hur det löser sig!
Jag har valt att ha fler trådar än vanligt i det här manuset, och ångrar det ibland, men man måste ju tänja på komfortzonen lite nu och då.
För övrigt är det 51 dagar kvar till DÖDANDE LÖGNER släpps. Spännande att se hur den blir mottagen av lyssnarna! 🙂
Nu – arbeta, arbeta, arbeta!
/A
