Läste just den här intressanta debattartikeln om bokbloggare skriven av författaren Johanna Schreiber.
Hittade också det här, vad som kan hända när en författare inte får den recensioner hen vill ha av bokbloggaren: artikel skriven av Celia Svedhem.
Det här med bokbloggare är något som jag tycker är både bra och dåligt. Visst är det fantastiskt att människor älskar att läsa och vill sprida läslust till alla andra. Samtidigt får jag en känsla av att vissa tror att även ett litet förlag som mitt, har ekonomiska möjligheter att strössla med böcker över alla som vill ha. Men så är det inte!
Själv skickade jag bara min bok till en enda bloggare, nämligen Villivonkanbooks på Instagram. Detta eftersom hon recenserat mina deckare när de kom ut som ljudböcker, och då skrev väl genomarbetade recensioner, med både ris och ros – och det gillar jag.
Har för övrigt också tipsat om henne här i bloggen tidigare.
Om hon har recenserat EN DÖD MAN ÄN? Ingen aning. Måste nog kolla, men jag tror inte det. Det får hon göra när hon vill och om hon vill.
I övrigt har jag avvaktat med att skicka ut fler böcker, och hittills känns det inte som om det är något som har behövts. Försäljningen tickar på ändå.
Så här skrev jag för övrigt om bokbloggar här i min blogg, den 12 maj 2020:
Bokbloggare – kanske?
Till att börja med vill jag på en gång säga att jag verkligen uppskattar bokbloggar som fenomen.
Allt som får människor att läsa mer, förtjänar respekt!
Men innan jag skickar en bok till någon ”bara för att”, vill jag gärna veta hur hen ”arbetar” med sitt bokbloggande.
Det ska synas i recensionerna att hen är uppriktig och verkligen redovisar sina egna åsikter och tankar – vare sig hen gillar boken jättemycket eller inte.
Alla böcker är inte värda fem stjärnor, men en bokbloggare som ständigt ger allt hen läser full pott i betyg (eller näst intill …) – nej, det tror jag inte på, typ.
Sedan blir jag också glad om hen lägger ner jobb på att dela bokbloggen på fler ställen – exempelvis lämnar sin text som ett boktips till biblioteket där hen bor eller pingar den hos nätbokhandlarna. DÅ är det intressant för mig att skicka en bok, och jag gör det med glatt hjärta till de riktiga boknerdar som finns där ute.
Fast ge bort böcker till mina vänner däremot – det går uselt.
Riktigt riktigt uselt.
Det flesta vägrar nämligen ta emot dem! 😮
De vill nämligen gärna betala för böckerna, med motiveringen att ”de vill stödja mitt författarskap” – och det gör mig j*kla glad (och lite rörd) att ha så många fina människor i mitt liv.
Tack! <3
Det märks redan att det vänt mot höst, även om sommaren fortfarande påstår att den pågår. Jag skriver på deckare nummer 4, målar stall, gjuter betong, matar katter, promenerar hunden Charles-Ingvar, hälsar på hästen i hagen – och ska väl köra lite buss också framöver.
Ungefär som alla andra somrar alltså. Det känns bra!
Men nu – dags för en kvällsfika i soffan!
/A
Förresten – just i kväll klockan 22.09 låg DÖDLIG DRESSYR på trettonde plats på Storytels deckarlista. Jätteroligt! 🙂 En blir verkligen en listnerd när ens ljudbok just har kommit ut … 😮
