Vad i hela fridens namn ska jag kalla deckare nummer två om Wendela Vide? Det står verkligen helt stilla i huvudet, och inte blev det bättre av att jag upptäckte att den titel jag funderat ut, redan fanns på en annan bok.
Jaha, det som är botten i dig är också botten i andra, eller vad nu Ekelöf skrev.
Ibland kommer boktiteln av sig själv under skrivandets gång, men inte denna gång, tydligen.
Inte heller har jag minsta idé om hur omslaget ska se ut. Bara jag slipper ha en kvinnosiluett mot en månskenshimmel med svarta grenar och blodfläckar, är jag nöjd. Det finns lite grann av ett sådant mode bland omslag på deckare, och det är ju inte riktigt min stil.
Funderar också på hemsidan.
Lägga ner en massa jobb på att göra om den nu genast – eller vänta tills WordPress nya redigeringsverktyg är på plats, eller inte göra om den alls? Ingen aning om vilket som blir bäst. Den som är nu, hittar man här: www.annasellberg.se. Åsikter emottages gärna. 🙂
Och vad svårt det är att marknadsföra sig. Hur gör man för att väcka intresse och ta i lagom? Man måste ju synas, men får samtidigt inte bli påträngande. Det gäller också att inte ta ointresse eller ett snorkigt svar personligt. Det är många om budet, och man är aldrig den första som hör av sig till och ber om att få bli uppmärksammad.
En rolig grej som ska bli av snart är ett författarbesök på skolan där Hanna går. Hon är en av många som läser Vera & Busterböckerna, som är jättepopulära både på skolor och bibliotek. Jätteroligt! Men mer om det när dag och tid är bestämt lite mer ordentligt.
/A