Skriv din roman i sommar …

I DN har författaren Augustin Erba skrivit en handfast artikel om hur man skriver en roman eller deckare, eller vad man nu vill skriva.
Man fixar bara en plan, hittar på en huvudroll och några bipersoner, och skriver sedan koncentrerat XXXX tecken varje dag. Efter cirka sju veckor är man klar och kan lägga hela projektet i mappen ”Mina romaner” på sitt skrivbord. Därefter kan en gå ut i omvärlden igen, klippa gräsmattan, dricka lådvin och spela Tjuv och Polis med barnen.
Svårare än så är det inte.

Jag saknar bara en sak i hela hans artikel, och det är ordet ”tänka”.
Jag tycker det är lite symptomatiskt för dagens syn på hur man skriver en bok. Det handlar inte längre om att värka fram ett manus, byggt på egna erfarenheter av blod och eld, kärlek och förtvivlan.
Nej, det handlar om att ha en plan. Och följer man den planen har man snart ett manus klart. Svårare än så är det inte.
Och visst, så kan man också skriva böcker – men blir det litteratur av det?
Det får någon annan än jag svara på, förvisso. Men en textmassa är en textmassa, och personligen tycker jag det krävs mer än en massa ord för att det ska vara värt att läsa.

Själv kan jag inte tvinga mig att skriva med en viss hastighet. Däremot kommer jag ofta in i en känsla av flow, där texten och händelserna i manuset liksom rinner fram av sig själv. Inte sällan sena nätter, tyvärr för nattsömnen.
Men jag behöver tid för att det ska hända. Tid och gärna lite tråkiga dagar, utan något särskilt att göra. Då blommar kreativiteten upp!


Författarbesöket i bokhandeln Läslusen var roligt och givande. Bekanta hälsade på, pratade och handlade böcker. Det kändes så himla roligt, framförallt att se gamla stalltjejer som numera är mammor till nya ponnybarn – blivande hästälskare.
Och oj så mycket roligt det finns att läsa! Hade kunnat tillbringa de närmaste månaderna med att bara sitta där i ett hörn, och plöja den ena barn- och ungdomsboken efter den andra!


Nej, nu är det dags att fortsätta jobba på. I björkarna härutanför blåser sommarvind, och många långa skrivdagar ligger framför mig, obrutna av annat arbete. Så himla skönt! Men först lite lunch och en kopp kaffe.

/A

Nästa lördag: författarbesök klockan 11 …

… hos bokhandeln Läslusen i Uppsala. Och jess, det är jag som ska göra det. Känns både spännande och lite läskigt, eftersom jag aldrig gjort något liknande förr.
Jättekul att få chansen, och jag hoppas att många, många besökare får upp ögonen för böckerna om Vera och Buster!
Bokhandeln ligger mitt i Uppsala, på Drottninggatan 6, och har förutom böcker också en massa andra rolig saker – som mjukisdjur och diverse bokprylar.
Här är en länk till affärens hemsida: Bokhandeln Läslusen


Hittade just en blogg som heter Bibblan och Bubblan från Veberöds skolbibliotek –och här pratar bibliotekarien om Sara om min bok Ridning. Lite överraskande – och självklart kul att få vara med!

Nu är det dags för stallet, och i kväll blir det grillning hos goda vänner. Och i dag är det bara TRE VECKOR kvar till hästrallyt i Bergsjö – tjohooo!

/AnnaS

Korståg för korsordsmakare

För en gångs skull har vår lilla yrkesgrupp (en av Sveriges minsta?) varit i hetluften hela veckan. Anledningen? Elaka medieföretag ämnar på sikt byta ut oss mot datorer.
Men si, det är inget som lösarna gillar. Det blev ett ramaskri i media, och stor uppmärksamhet både i radio, tv och på tidningssidorna.

Som korsordsmakare är jag stolt över att Sveriges Korsordsmakare lyft frågan, och dessutom lyckats så bra! Nu tror jag dock tyvärr att vi vanliga konstruktörer blir utbytta ändå på lite sikt.
Mina korsord är sällan särskilt avancerade, och går säkert att härma till kanske 75-80 % av en hyfsat stark dator.
Men de där riktiga, dedikerade korsordsgenierna – dem kan en dator aldrig efterlikna. Smarta, roliga nycklar. Dubbeltydigheter. Språkliga finesser. Allt saker som får hjärnans muskler att stretcha och växa – det är ingenting som en artificiell intelligens kan klara lika bra som en människa.

Längre ner hittar du några länkar där korsordens framtid uppmärksammans, och allra överst ligger SKs öppna brev i DN.

/A

Sverige har en stark tradition av att lösa korsord. Men nu hotas denna kulturella institution av de datorgenererade kryss som snabbt håller på att ta över tidningarna, skriver företrädare för Sveriges korsordsmakare.

Sverige har en lång och stark tradition av korsordslösande. Inte minst bildkrysset har gjort oss till den sannolikt främsta korsordsnationen i världen. Nu hotas denna kulturella institution av datorgenererade kryss som snabbt håller på att ta över tidningarna och utradera korsordsmakarskrået. Sveriges korsordsmakare vill därför göra kultursverige observant på vad som håller på att hända, innan det är för sent.

Många är de svenskar som har favoritkryss eller favoritkonstruktörer de löser varje vecka. Ofta hör man ”Jag löser lördagskrysset i tidningen X. Det är lagom svårt och konstruktören som gör dem är finurlig”. Men i detta nu försvinner både kvalitetskorsord och konstruktörer ur tidningarna i rasande fart. Uppmärksammas inte utvecklingen kommer det bara att finnas spillror kvar.

Så vad är det en konstruktör av kött och blod kan göra som en dator inte kan göra? Jo, en erfaren konstruktör känner sina lösare. Hen vet vilken målgrupp just den och den tidningen har, och kan moderera sina korsord efter just den gruppen.

Vilka ämnen intresserar läsarna av tidningen X? Är det klassisk allmänbildning? Då platsar antik mytologi och Goethe. Är tidningen Y:s lösare mer intresserade av sport och underhållning eller nutidsfrågor? Då skapar man ett kryss som passar dem. Vilken ålder har målgruppen? Ska korsordet vara lätt, svårt eller medel? Då vet en erfaren konstruktör precis vad man kan ta med och vad man ska undvika. Det gäller både nycklarna och svaren.

Det handlar om erfarenhet och fingertoppskänsla. En känsla som datorerna på intet vis besitter. Knappast heller en redaktör som är satt att göra justeringar i massvis av utspottade kryss med lösningsord från en ordbank.

I takt med att de datorgenererade kryssen tar över, försvinner möjligheten att försörja sig som korsordskonstruktör. Den långa raden av legendarer, som Bertil Geijer, Enar Åkered, Magnus Giertz, H C Nygårdh med flera kommer inte att fortsätta. Datorer alstrar inga begåvningar med särart.

En dator uppfinner inte heller nya ordlekar och klurigheter. En dator kommer inte på att en studentlägenhet är en ”akademisk kvart”. Eller att en rodeoryttare ”lever på avkastningar”. I bästa fall kan en dator sampla (det vill säga stjäla) bra nycklar från en riktig kordsordsmakare. Men då måste det finnas sådana.

I dessa avseenden är de datorgenererade kryssen som utemöbler av plast. Visst, du kan sitta på dem, men du vill inte ta in dem i vardagsrummet. Datorgenererade kryss är som brödbitar till änderna i parken. De mättar men de ger ingen näring.

Nu går denna kulturdödande utveckling fort. Bara det sista halvåret har mycket hänt.

Sveriges marknadsledande företag inom korsord har sålt sina korsordstidningar till ett utländskt bolag. I samma veva annonserade de nya ägarna efter en svensk redaktör som skulle jobba med datorgenererade kryss. I Danmark.

Ett av de stora veckotidningsförlagen har redan tidigare ersatt en mängd av sina korsord med datorgenererat material och häpnadsväckande billiga kryss från syndikaten. Och just nu håller den stora konkurrenten på och meddelar sina konstruktörer att de antingen måste gå med på kraftigt reducerade arvoden, eller ersättas av datorgenererat.

Även i landsortspressen byts korsorden ut. Ofta ser man att ersättarna har påhittade konstruktörsnamn eller ingen byline alls.

Det är sant att tidningarna har en dyster ekonomisk verklighet att tackla. Det är också möjligt att en viss andel kvalitetskryss måste ersättas med datorgenerade kryss för att man ska kunna finansiera de kvalitetskryss som blir kvar. Men här gäller det att balansera noga, och inte öppna dammluckorna för fullt, som nu tycks ske.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Vi inom Sveriges korsordsmakare uppmanar därför dig som läsare att dra ditt strå till stacken. Hör av dig till redaktionen när du ser att ditt favoritkorsord försvunnit. Eller när du märker att kvalitén sjunkit och esprin är borta. Eller om du ser att korsorden saknar byline. Ett korsord ska ha en verklig upphovsman angiven, precis som en tidningsartikel eller ett foto. Om det finns en människa bakom.

Korsord är kultur. Låt oss slippa ett kulturmord!

Skribenterna

Sveriges korsordsmakare är en branschorganisation för professionella korsordskonstruktörer. Föreningen bildades 2012 och har i dag närmare 100 medlemmar.

Länkar:

Morgonstudion i SvT1 – 17 minuter in i programmet

Erik HelmerssonKrönika i DN

Studio 1 den 1 juni 2018. Själva inslaget kommer 1 timme och 37 minuter in i programmet.

Annika Lantz i radioprogrammet Kära Annika

Enn Kokk (Birgitta Dahls make) är korsordsentusiast – blogg