Är du en sådan där som lite nonchalant säger att ”jag läser aldrig tidningar, de bara ljuger!”?
I så fall visar det bara att du har dålig koll på hur de dagstidningar, magasin, tidskrifter och andra medier som har en ansvarig utgivare fungerar.
Här kommer därför lite info om detta, så du slipper stå där och se ut som en idiot nästa gång någon tar upp det här med nyheter.
Pressetiska regler
Vanliga dagstidningars journalister är med i Svenska Journalistförbundet. Det är journalisternas fackförbund, som också har en mängd olika regler för journalister. Alla journalister har förbundit sig att följa reglerna, och etik i tidningsvärlden diskuteras ofta och mycket på de flesta redaktioner.
Ledarsidan kontra nyhetssidorna
Vanliga tidningar är inte politiska på nyhetsplats, utan enbart på ledar- och debattsidan. Hoppar du över dessa sidor, vet du i princip inte vilken politisk inriktning en viss tidning har.
I det enda fall där tidningar ”tycker något” på vanliga sidor, är när man anlitar en krönikör. En krönikör tycker något utifrån sin personliga inställning till saker och ting. Det syns tydligt vilka artiklar som är skrivna av en krönikör, de har oftast en stor byline med bild och namn på den tyckande personen. Den tyckande personen står själv för sina åsikter, och det är inte alltid säkert att krönikören har samma inställning som tidningen i en viss fråga.
På de vanliga artikelsidorna, så gäller de pressetiska reglerna – exempelvis ska man alltid intervjua båda sidorna i en sakfråga, inte bara den ena. Journalisten ska vara försiktig med namnpubliceringar och inte lämna ut människor när det inte är nödvändigt. Det finns också regler om att tidningen tydligt ska visa vad som är en betald annons och vad som är nyhetstext.
Ansvarig utgivare
Alla tidningar med utgivningsbevis har en ansvarig utgivare. Hen ansvarar för precis allt som står i tidningen, och kan få böta eller hamna i fängelse om tidningen inte följer det som står i lagen.
Därför kan du lita betydligt mer på vanliga dagstidningar, än på exempelvis sajter som Avpixlat och Flashback. Inte heller vanliga bloggar har någon ansvarig utgivare. En bloggare kan alltså skriva precis vad som helst, utan att behöva stå till svars för det, och det är oerhört svårt att göra något åt det. Tyvärr eftersom en bloggare kan sprida precis hur mycket sk*t som helst om personer, företag och annat, utan att det behöver vara sant eller kan granskas av något. Många som läser bloggar vet inte skillnaden, utan tar det bloggaren skriver för ”sanning”, men läs alltid alla bloggar med mycket kritisk blick. Även den här, naturligtvis.
Pressens Opinionsnämnd
Om du tycker att tidningen ”ljuger” eller ”har tagit med fel fakta”, kan du höra av dig till den ansvarige utgivaren och påpeka det. Ansvarige utgivarens mejl står ALLTID med på hemsidan, eller i redaktionsrutan i den tryckta tidningen. Det finns nämligen lag på att så ska det vara. På radio och tv kan du hitta ansvarige utgivare på respektive hemsida.
Det finns också något som heter Pressens Opinionsnämnd.
Dit kan man anmäla en artikel eller ett inslag på radio eller tv, som är uppenbart felaktigt. När en tidning, ett radio- eller tv-program döms i PO, är de skyldiga att publicera domen på nyhetsplats. Det vill säga: alla som läser tidningen och kan ha läst den felaktiga artikeln, ska få veta att PO klandrat tidningen och att den har gjort fel.
Besparingskraven slår främst mot antalet anställda
Till sist: många tidningar har besparingskrav i dag. Det drabbar dock inte journalistiken i sig, utan det slår framförallt mot bemanningen på tidningen.
UNT har till exempel all sin kvällsredigering hos Norrköpings tidningar. Det innebär att redigerarna (de som gör tidningens sidor) redigerar även UNTs sidor. Det betyder inte att det som står där är mindre sant eller mer fel, utan bara att man har rationaliserat bort några människor i Uppsala och låtit fler människor i Norrköping jobba.
Hoppas du har någon nytta av det jag skrivit ovan.
Välkommen ut i verkligheten i stället för att isolera dig! 🙂